Ljusparty

Idag har jag varit på ljusparty i degerfors, kände mig ganska vilsen bland alla lukter och tillbehör men jag lyckades knåta ihop en beställning tillslut med lite hjälp =)
Faktiskt första gången jag varit på något hemma party eller  vad det heter, har blivit bjuden på lingon å blåbär samt tupperware etc. men har aldrig känt att det var min grej direkt.
Doftljus gillar jag däremot så då ville jag följa med.
Har även lekt med lille Tulla hela dagen, gud vilken skönhet hon är alltså =) Hon ler med hela ansiktet och har börjat "prata" en massa...det går så fort!
Skulle byta blöja och sätta på henne kläder och jag kände direkt att detta var länge sen =o men det gick bra...aningen snopen såg hon ut att vara, varför gör du detta? =)
Roligt att träffa småttingar igen, mina är så stora nu, även fast de är mina bebisar så märker jag en enorm skillnad när man hanterar en liten bärfis =p
Isak skulle egentligen kommit och hämtat mig efter jobbet men Annas mamma skulle ändå in till kr-hamn så jag fick åka med henne - länge sen man pratade med henne så det var kul, väldigt trevlig kvinna.

Imorgon är det Torsdag, går veckorna något fort eller?
Bra är väl det iofs för då får jag hem knöttarna snart, nu längtar jag verkligen efter dom...längtar gör man väl hela tiden såsett men nu på sluttampen så börjar jag räkna ner dagarna till de kommer hem igen.

Känns lite småsnubbigt att sitta här ensam i mörkret framför datorn, har märkt av en konstig förändring i datarummet.
Jag har en känsla av att det står någon brevid mig på vänster sida varje gång jag sitter i datastolen, det hjälper inte att tända ljuset heller utan närvaron finns kvar - ni vet den värmen som infinner sig när man står å trängs i en lång kö.
Ibland  går synthen igång när jag har spelat och stängt av - precis som som någon vill höra mer...brukar lugna mig själv med att det är nog bara pappa som vill att jag skall fortsätta, han spelade synth och älskade det faktum att jag tog efter musikintresset.
Brukar då spela lite till ifall att =)
Jag tvivlar dock på att det skulle vara han som "står brevid mig" nu, han var lite som mig...höll gärna sitt personliga revir och trängdes inte.
Jag har väl förmodligen bara fått för mig att det är någon här så därför känner jag efter för mycket men när jag klart och tydligt känner hur min revirbubbla spricker så är jag ganska säker på att det står någon där och hänger - frågan är bara vem - osynlige mannen kanske?
Förmodligen inte många av "mina" läsare som tror på andevärlden men jag har mött den så jag är fullt medveten om den, försöker dock aldrig få någon som inte tror att börja tro - det måste man finna ut av själv.

Det blev ett långt inlägg, allt från ljuspartyn till andevärlden men det är mig i ett nötskal - spinner så lätt in på allt annat.


Kommentarer
Postat av: Sandrah

Tycker det där är läskigt faktiskt, fast det är nog bara snälla andar -hoppas-

2008-09-25 @ 08:16:20
URL: http://sandrah.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0